Bums i Vinterviken

IMG-2691Ideella föreningen Vintervikens Trädgård ligger vackert belägen intill Mälaren, mellan Gröndal och Aspudden. Under sommaren presenterar Bums sig här med några små skyltar och vid skördemarknaden 1 och 15 september finns vi på plats.  Försommarens sammanträde förlade vi till Vinterviken och passade då på att bli förevigade.

IMG-2689
Delar av Bums på plats, fr v: Bitte Liberg, Helena Friman, Dan Gordan, Elisabeth Edsjö, Eva Björklund, Annette Fahlsten, Clarissa Kugelberg, Tor Edsjö, Kerstin Wickman och Rebecka Tarschys.

Utelek och grönska – utrotningshotade tillgångar

I rasande takt bebyggs nu Stockholm, allt tätare och högre. Hur påverkas de utemiljöer som är barnens, dvs förskolegårdarna och skolgårdarna? Nittio procent av alla barn från ett till sex år går i förskolan och därefter är skolgången obligatorisk för alla. Vad avgör hur deras utemiljö ser ut? Vem bestämmer? Det frågar Kerstin Wickman i ett debattinlägg från Bums. Vart tog grönskan vägen?

Hur lite lek tål barnen?

I slutet av vecka 19 läste vi en ledare i Dagens Arenas nättidning som vi gärna vill sprida vidare. Skribenten Liv Beckström hade ställt frågan: Hur lite lek tål barnen? Hon tog upp en rad fakta som också oroar oss i BUMS: Tre av fyra fyraåringar rör sig för lite. Vart femte svenskt barn har övervikt… Minst 180 minuter per dag ska en ett förskolebarn röra sig enligt WHO. Men var ska barnen röra sig nu när all mark bebyggs och uteplatserna krymper drastiskt, som Liv Beckström påpekar. Vi i Bums undrar: Hur många alarm behövs, innan det sker en förändring?

Läs artikeln här, under ”Andra artiklar om förskolegårdar”:

Får barnen plats i framtidens städer?

Konferensen om barnens framtid i staden blev en fullsatt och fullspäckad heldag på ArkDes som tillsammans med bland annat Arwidssonstiftelsen och Bums stod som arrangör.
Om ni vill gå tillbaka och lyssna på någon föreläsning, eller sprida vidare, så hittarna ni filmerna från konferensen 20 mars på ArkDes Facebook-sida.
Del 1 av 3: https://www.facebook.com/ArkDes/videos/301980973827780/ (Moderator Veronica Hejdelind och Catharina Norlin)
Del 2 av 3: https://www.facebook.com/ArkDes/videos/2026516910983344/ (Emelie Brunge och Kenneth Ljung)
Del 3 av 3: https://www.facebook.com/ArkDes/videos/2291956881128383/ (Dean Kriellars, Charlie Eriksson, Sabina Vesterlund, Annemike Fontein, Emma AdBåge och panelsamtal)
Filerna är stora tillsammans, men om ni vill ha dem som pdf kan ni höra av er till Emma Franzén på på Folkhälsomyndigheten som var en av dem som deltog i planeringen av konferensen. emma.franzen@folkhalsomyndigheten.se

Fler ingångar:

Anton Karis reportage med Emelie Brunge och Catharina Nolin sändes den 20 mars i programmet Studio 1.
 
Debattartikel SvD
 
För er som inte redan sett detta har Henning Larsen arkitekter fått pris för en skola som uppmuntrar till rörelse inomhus så väl som utomhus.

 

Hopträngda barn

7f3ef10c-1732-4ff3-b4ca-d9d47faa0886

”Hopträngda barn” var namnet på en artikelserie i Svenska Dagbladet i februari 2016. Den var en ögonöppnare för många. Intervjuer med barn, föräldrar, forskare, landskapsarkitekter, politiker och andra ger en rik bild av hur viktiga gårdar, lekparker, skogspartier och naturområden varit för barns lek under tidigare årtionden. Men de beskriver framförallt oron över det som händer nu med en hård exploatering som gör att barns utrymme i staden håller på att försvinna.
Tre journalister, Elisabet Andersson, Anna Asker, Mia Öström och fotografen Anders Ahlgren, låg bakom serien som fick flera priser. Läs den!

På länken https://www.svd.se/om/hoptrangda-barn finns alla artiklar i serien samlade.
Och nedan finns länkar till artiklarna så att även du som inte prenumererar på SvD kan läsa obehindrat. Omvänd kronologi eftersom SvD ordnat det så.

2 sept 2016 Ännu ett pris för svd-serien Hopträngda barn
24 febr Farliga lekar har gett roliga minnen
22 februari Garage och butiker går före barns hälsa
17 febr Bygg för barn – lär av Hamburg och Berlin
16 febr Att slå sig är en del av uppväxten
15 febr Förorternas Östermalm – stans 5 bästa barnområden
Stockholms bästa bostadsområde när barnen får välja
15 febr Miljöerna för barn otänkbara tidigare Små barn passa icke i städerna
10 febr Lättare få nya kompisar när gården är stor
10 febr Flera hälsovinster med gröna gårdar
9 febr Vi bygger miljöer vi kommer att ångra
8 febr De tänkte inte på barn när de byggde
Debattartikel 8 febr Stadsplanerarna missar barnen

Hagastan – högt, trångt, blåsigt

hagastanBostadsgård och förskolegård i Hagastaden december 2018. Foto E Edsjö

En iskall och blåsig dag i december strax före jul gjorde BUMS ett besök i Hagastaden, tidigare Norra station. Vår guide var Ulrika Sax, forskare. Besöket började i Röda Bergen, ett 20-talsområde i nordvästra Vasastan, byggt i storgårdskvarter och ett föredöme när det gäller både stadsplan och utformning av gårdar, växtlighet och byggnaderna.

Därifrån gick vi till Hagastaden där första etappen är under byggnad. Den blir i alla avseenden en motsats till Röda Bergen. Högt, oerhört trångt, och blåsigt. Förskolor ligger i bottenvåningar och har mycket små, hårdgjorda gårdar där himlen skymtar högt upp. Solen når sällan eller aldrig ner. Den centrala park, Norra Stationsparken, som ska kompensera för de trånga gårdarna är inte färdig på många år p g a av en komplicerad överdäckning. Men några förskolor har redan öppnat. Några parker eller lekparker finns inte i närområdet.

Hur har det blivit så här? Varför har planerna genomförts trots en stark och kvalificerad kritik?

En förklaring är att skolor och förskolor inte fanns med i planeringen från början. Ytterligare ledtrådar kan man få i en artikel i tidskriften Arkitektur nr 3 2016, förf Klas Ekman, där arkitekt Aleksander Wolodarski, ”mannen bakom Hagastaden”, uttalar sig. Han säger att detta inte var hans ursprungslösning. Han ville ha terrasser för barnen högst upp på husen… Men den krävde en kostsam vertikal kommunikation med separat hiss till varje barnstuga och det vann inte gehör hos byggherrarna. Så det blev barnstugor i bottenvåningen och trånga gårdar. ”Men trånga gårdar kan vara bra för barnen om man tänker bort ‘trånga’ och ersätter det med ‘intima’ och ‘trygga’”, förklarade han.
Ett något lättvindigt sätt att resonera. Trots att ansvariga borgarråd insåg att det inte skulle bli bra menade de att projektet hunnit för långt för att kunna ändras.

Planerna för Hagastaden blev startsignalen för vårt arbete med förskolegårdar. Det vi såg vid vårt studiebesök såg i de nu byggda kvarteret överträffade vår värsta förväntningar.
Elisabeth Edsjö