Stockholmstidningen är en gratistidning om stadsomvandling. Det tredje
numret handlar om barn och ungas rörelser i staden, och om
deras roll i stadsomvandlingen. Och Bums intervjuades. Läs hela tidningen här!

Tor Edsjö, arkitekt och medlem i Bums, har analyserat två förskolegårdar i Bredäng i södra Stockholm. Den ena förskolan är byggd på 70-talet, den andra är av färskt datum. Gårdarna som ligger intill varandra visar hur mycket mindre yta barnen idag får att leka på och hur frikostig man har blivit med plastgräset!
Läs hans redogörelse med kommentarer här:

Bara två stadsdelar i Stockholm lever upp till Boverkets rekommendationer om tillräcklig lekyta utomhus och ju större gård förskolan hade – desto mer rörde barnen på sig. Att det finns ett klart samband mellan utemiljö och fysisk aktivitet visar flera vetenskapliga studier. Det framgår av en serie artiklar i tidningen Mitt i:s kartläggning. Läs dem här! (Scrolla ner till Andra artiklar och dokument om förskolegårdar).
I ett tackbrev till tidningens redaktion tar BUMS-medlemmen Kerstin Wickman också upp det ymniga användandet av plastgräs på förskolegårdarna.

 

Idag tillbringar 90 procent av stockholmsbarn upp till sju år det mesta av sin vakna tid i förskolor. För hundra år sedan, kring sekelskiftet 1900 fanns det 30 000 barn under sju år  i Stockholm. Men det fanns ingen barnomsorg.
Vad gjorde barnen då när föräldrarna arbetade? Vem tog hand om dem?
Helena Friman är Stockholmshistoriker och aktiv medlem i BUMS, och försöker här svara på den frågan.

Var går gränsen mellan att bygga tätt och att bygga för tätt?
BUMS har granskat sex aktuella byggprojekt vid Liljeholmen där markägare och fastighetsbolag har planer på att bygga nytt – med höga hus som ligger tätt.
Inget av de sex projekt som redovisats här har färdiga planer. Det är viktigt att vi nu tar ställning till förslagen. Vi vill inte ha ett stadsbyggande som löper amok!
Sammanställning för Hägerstens Hembygdsförening och BUMS är utförd av Tor Edsjö och Karin Schibbye.
På bilden syns plakaten uppsatta i Vinterviken. Läs plakatet om BUMS  här och om stadsbyggandet här!

 

– Det finns väldigt mycket forskning på att utomhusvistelse är otroligt viktigt för skolbarn. De blir friskare, kan koncentrera sig bättre, sover bättre och får färre sjukdomar senare i livet, säger Elisabeth Edsjö från BUMS som intervjuats av tidningen Huddinge Direkt. Läs artikeln här!

 

Foto: Thomas Karlsson

Trots att larm om att barn rör sig för lite planerar Stockholms stad för trånga och solfattiga förskolegårdar, skriver Clarissa Kugelberg i BUMS i en insändare på DN Åsikt. Nu måste politikerna tänka om, inte minst med tanke på att FN:s barnkonvention blir svensk lag vid årsskiftet! Läs artikeln här!

 

Det finns förskolegårdar som kan utvidgas utan att andra intressen blir lidande. Det har föräldrarna i förskolan Rosteriet i Liljeholmen tagit fasta på i ett medborgarförslag. Stadsdelsförvaltningen skrev ett förslag till beslut i stadsdelsnämnden där de avvisade förslaget. De tycker att det skulle bli för dyrt och att det skulle ta parkmark från andra. BUMS har svarat på förvaltningens yttrande och framhåller i sitt bemötande bland annat att förvaltningen överdrivit kostnaderna. BUMS säger också att utvidgningen det i det här fallet inte minskar värdet av den omgivande parken, snarare ökar värdet. Stadsdelsnämnden i Hägersten Liljeholmen tar ställning vid sitt möte den 19 december.

Även föräldrarna i förskolan Björnlandet har gjort ett medborgarförslag om utvidgning av gården.

BUMS har hjälpt till att utforma förslagen. Vi hoppas att fler föräldrar tar initiativ av det här slaget, och vi hjälper gärna till.

I maj framhöll Bums att den mycket höga tätheten i Slakthusområdet inte kommer att leda till en socialt hållbar stadsdel. I den skrivelse som vi 30 november skickat in till staden koncentrerar vi oss på utemiljön för förskolebarnen.
Av de tre förskolor som ska byggas i etapp 1 ligger en i de nedersta två våningarna i ett bostadshus med gård endast på taket till en idrottshall. En gård som dessutom delas med de boende. Den andra förskolan finns på två bottenvåningar i ett högt bostadshus och förskolegården på ca 1000 m2 tar i stort sett hela gården i anspråk, vilket bäddar för konflikter med de boende. Den tredje förskolan har en gård på ca 800 m2 ovanpå ett garage.
Då förskolegårdarna är så små och slitaget så stort kan ingen naturlig vegetation förekomma, endast plastgräs och gummimattor. Därmed har man uteslutit mycket som är viktigt i ett barns livsmiljö, som lövskugga heta dagar, kontakt med frisk grönska, gömställen och inte minst giftfria lekytor.
Skrivelsen maj 2019 finns här. Skrivelsen från 30 november är här. Kerstin Bodström, medlem i Bums, har också gett sina synpunkter på förslaget till detaljplan för Kylfacket i Slakthusområdet, läs det här. Och nedan hittar du Helena Frimans insändare i samma ämne till Dagens Nyheter.