Foto: Thomas Karlsson
Trots att larm om att barn rör sig för lite planerar Stockholms stad för trånga och solfattiga förskolegårdar, skriver Clarissa Kugelberg i BUMS i en insändare på DN Åsikt. Nu måste politikerna tänka om, inte minst med tanke på att FN:s barnkonvention blir svensk lag vid årsskiftet! Läs artikeln här!
Det finns förskolegårdar som kan utvidgas utan att andra intressen blir lidande. Det har föräldrarna i förskolan Rosteriet i Liljeholmen tagit fasta på i ett medborgarförslag. Stadsdelsförvaltningen skrev ett förslag till beslut i stadsdelsnämnden där de avvisade förslaget. De tycker att det skulle bli för dyrt och att det skulle ta parkmark från andra. BUMS har svarat på förvaltningens yttrande och framhåller i sitt bemötande bland annat att förvaltningen överdrivit kostnaderna. BUMS säger också att utvidgningen det i det här fallet inte minskar värdet av den omgivande parken, snarare ökar värdet. Stadsdelsnämnden i Hägersten Liljeholmen tar ställning vid sitt möte den 19 december.
Även föräldrarna i förskolan Björnlandet har gjort ett medborgarförslag om utvidgning av gården.
BUMS har hjälpt till att utforma förslagen. Vi hoppas att fler föräldrar tar initiativ av det här slaget, och vi hjälper gärna till.
I maj framhöll Bums att den mycket höga tätheten i Slakthusområdet inte kommer att leda till en socialt hållbar stadsdel. I den skrivelse som vi 30 november skickat in till staden koncentrerar vi oss på utemiljön för förskolebarnen.
Av de tre förskolor som ska byggas i etapp 1 ligger en i de nedersta två våningarna i ett bostadshus med gård endast på taket till en idrottshall. En gård som dessutom delas med de boende. Den andra förskolan finns på två bottenvåningar i ett högt bostadshus och förskolegården på ca 1000 m2 tar i stort sett hela gården i anspråk, vilket bäddar för konflikter med de boende. Den tredje förskolan har en gård på ca 800 m2 ovanpå ett garage.
Då förskolegårdarna är så små och slitaget så stort kan ingen naturlig vegetation förekomma, endast plastgräs och gummimattor. Därmed har man uteslutit mycket som är viktigt i ett barns livsmiljö, som lövskugga heta dagar, kontakt med frisk grönska, gömställen och inte minst giftfria lekytor.
Skrivelsen maj 2019 finns här. Skrivelsen från 30 november är här. Kerstin Bodström, medlem i Bums, har också gett sina synpunkter på förslaget till detaljplan för Kylfacket i Slakthusområdet, läs det här. Och nedan hittar du Helena Frimans insändare i samma ämne till Dagens Nyheter.
Stockholms stads nya plan för Slakthusområdet är ett monumentalt svek mot barnen. Det skriver Helena Friman från Bums i ett inlägg på DN Åsikt (29/11-2019). I stället för Boverkets rekommendation på 40 kvadratmeter för varje barn ska barn bara få i genomsnitt tio kvadratmeter att röra sig på. Läs inlägget här!
Nybyggda bostadsområden saknar ytor för lek och rekreation. Det är en ohållbar situation som riskerar att leda till lägre barnafödande. Det menar skribenten och politikern Simon Westberg i en mycket läsvärd artikel i senaste numret av tidskriften Axess. Läs den här!
Ideella föreningen Vintervikens Trädgård ligger vackert belägen intill Mälaren, mellan Gröndal och Aspudden. Under sommaren presenterade Bums sig här med några små skyltar och vid skördemarknaden 1 och 15 september fanns vi på plats. Försommarens sammanträde förlade vi till Vinterviken och passade då på att bli förevigade.
Delar av Bums på plats, fr v: Bitte Liberg, Helena Friman, Dan Gordan, Elisabeth Edsjö, Eva Björklund, Annette Fahlsten, Clarissa Kugelberg, Tor Edsjö, Kerstin Wickman och Rebecka Tarschys.
I rasande takt bebyggs nu Stockholm, allt tätare och högre. Hur påverkas de utemiljöer som är barnens, dvs förskolegårdarna och skolgårdarna? Nittio procent av alla barn från ett till sex år går i förskolan och därefter är skolgången obligatorisk för alla. Vad avgör hur deras utemiljö ser ut? Vem bestämmer? Det frågar Kerstin Wickman i ett debattinlägg från Bums. Vart tog grönskan vägen?
