Om BUMS

Barnen är de stora förlorarna i dagens stadsplanering

90 procent av alla stockholmsbarn i åldrarna 1–6 år tillbringar största delen av sin vakna tid i förskolan. Där läggs grunden till deras kommande fysiska och psykiska hälsa.
En grundförutsättning för att barnen ska utvecklas bra är deras fria lek utomhus. Stockholm och Sverige har varit känt i hela världen för vackra och genomtänkta satsningar på barns grundläggande lek- och rörelsebehov.

Hur är det idag? Frågan oroar och engagerar, det är larmläge.
En allt mer omfattande svensk och internationell forskning visar hur viktig utomhusleken är för barns fysiska och psykiska hälsa, för deras sociala träning, koncentration och inlärningsförmåga. Det står också klart att tillgång till utrymme som uppmuntrar till rörelse motverkar framtida benskörhet, fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

Boverket rekommenderar gårdar med 30–40 kvadratmeter markyta per barn för tillgång till solbelysning och utelek i olika åldrar. Gården bör dessutom placeras i direkt anslutning till skolbyggnaderna. Men det är endast en vägledning. Den har inte kunnat hålla stånd mot exploateringstrycket och den rådande normen – ”att bygga tät stad”. Förskolor i nya och planerade bostadskvarter i Stockholm ligger ofta i bottenvåningen på höga hus i slutna kvarter. En stor del av gården ligger i slagskugga. Det är små gårdar som ofta ska delas med de boende. Detta innebär störningar och konflikter med dem som bor runt gården.

Barngrupperna hänvisas till närliggande allmänna parker, men parkerna klarar inte den ökade användningen utan slits ned. Minsta störning i personalsituationen leder till att barnen inte kommer ut alls. Även när det gäller friliggande förskolor är gårdarna ofta för små och saknar viktiga kvaliteter.
Grundskolornas gårdar krymper. Ibland saknar skolorna helt friytor där barnen kan leka och röra sig. Nya skolor helt utan skolgård får öppnas.

Ta gärna kontakt med oss!

Elisabeth Edsjö, arkitekt: elisabeth.edsjo@bostadslaget.se
Helena Friman, stockholmshistoriker: hfriman@telia.com

Övriga medlemmar i Bums är:
Eva Björklund, arkitekt
Ingela Blomberg, arkitekt
Kerstin Bodström, kulturgeograf
Jacqueline Cederström, psykolog
Tor Edsjö, arkitekt
Annette Fahlsten, konstnär
Dan Gordan, skribent
Clarissa Kugelberg, kulturantropolog
Bitte Liberg, lärare
Christina Ohlsson, landskapsarkitekt
Karin Schibbye, landskapsarkitekt
Rebecka Tarschys, journalist
Kerstin Wickman, designhistoriker
Mariana Vodovosoff, projektledare

Du kan också maila oss genom att fylla i och skicka in formuläret under fliken ”Kontakt”.
Detta är BUMS bank-kontonummer 6117 731 412 222.  Vill du överföra pengar så ange gärna avsändare på inbetalningen.

Bums – vad vi gjort sedan starten

Bums-gruppen uppstod våren 2016 inom Café Blom, en studiegrupp som diskuterar stadsbyggnadsfrågor. Vi hade insett att barnbarnens utemiljöer i staden radikalt försämrats och Elisabeth Andersson artikelserie i SvD hade beskrivit konsekvenserna av förtätningen. Det är barnen som drabbas värst.
Vi har sedan dess ordnat symposier, inbjudit in forskare, skrivit debattartiklar, gjort skrivelser, kontaktat politiker, deltagit i konferenser om detta område.
Vi erbjuder också föräldrar som är missnöjda med sina barns förskolegårdar hjälp att driva på för förbättringar.
Förhoppningen är att framtidens barn ska få bättre utemiljöer.
En ström av rapporter understryker att barns utveckling, både fysiskt och psykiskt, är beroende av deras möjligheter till att röra sig utomhus.

2014
* Elisabet Anderssons artikel ”Ska det vara så svårt att ge plats för dagisbarnen?” SvD 14 06 11. Begreppet ”utsläppsgård” diskuteras.

2015
* Avsaknaden av barnperspektiv i dagens stadsplanering diskuteras i Café Blom.
Delar av gruppen besöker två förskolor vid Tessinparken i sedan länge byggd miljö: Den ena utan egen utomhusyta med dagliga besök i Djurgårdsparken, den andra med eget utrymme, men så torftigt planterat till förmån för personalens överblick, utan möjligheter att gömma sig. De vuxnas övervakande prioriteras. Helenas granskning av planerna för två förskolor i Hammarby Sjöstad, Påsen och Godsvagnen. De 70 barn som släpps ut mellan husen får knappast några 2800 kvm att leka på – apropå att 40 kvm per barn rekommenderas.
I PBL ”om obebyggd tomt” kap.9, heter det att ”till byggnadsverk ska finnas tillräcklig friyta”. Friytan bör vara rymlig, gå att ordna i varierande terräng och vegetationsförhållanden, ha goda sol och skuggförhållanden.”
* Café Blom på besök i Hornsberg. Tätt som de tätaste delarna av innerstan, få parker och små utrymmen för barn.

2016
* 8 april har vi d-et första särskilda mötet om barns utemiljö. Mötet beslutar att bjuda in sakkunskap till ett mindre seminarium redan i maj för att till hösten anordna ett större seminarium i ämnet.
* En vecka senare intervjuar några i gruppen personer med kunskap i frågor som rör barns utemiljö idag: forskare, planerare, landskapsarkitekter etc. Alla som kontaktats är positiva, har starkt engagemang och är oroade över utvecklingen. Många möten och konferenser anordnas redan. Frågan är, kan vi åstadkomma något som för frågan framåt? En nyckel kan vara att få med föräldrar och personal.
Ett program klart för ABF-seminariet ”Finns det plats för barn i Stockholm?” Arrangeras av barns utemiljö-gruppen i Café Blom tillsammans med Stockholms Arkitektförening och ABF. Helena Friman är sammankallande för arbetsgruppen. 31 oktober genomförs seminariet, som blir välbesökt och lyckat.
* Uppvaktningar av tjänstemän, politiker och byggherrar diskuteras.

2017
* Vi blir en studiecirkel och beslutar oss för att heta Bums, Barns utemiljö i Stockholm. (Ändras hösten 2018 till Barns utemiljö i staden. Plastgräs och underlaget för ”gräset” som består av malda gamla bildäck kommer upp på vår agenda.
* På mötet i mars görs en genomgång av en mängd olika förskolegårdar med mycket låg kvalitet.
* I april intervjuas Helena Friman och Elisabeth Edsjö för två Mitt-i-tidningar om brister i barns utemiljö i bostadsbyggnadsplaner. Frågan om att göra Bums synligt med en egen hemsida kommer upp.
* Exempel på förskolegårdar som vi arbetar med: Marievik, Kvarteret Eden i Hornsberg, Årstafältet, kvarteret Persikan på Söder, Slakthusområdet, Primus på Lilla Essingen
I maj har vi möten både med Kemikaliecentrum och stadsträdgårdsmästaren, Elizabeth Rosenquist Saidac.
* Träff med Sara Lagerros vid Östermalms stadsdelsförvaltning som har i uppdrag att utveckla gårdar/utelekmiljöer på sju förskolor. Underförstått är att utrymmet per barn får vara högst 10 kvm. Tillsamman med bland annat Lisa Klingvall har hon i uppdrag att jobba med lekvärdesfaktorer. Uppdraget vilar. Däremot kommer dokumentet, som nätverket Staden i Ögonhöjd har arbetat med och som heter ”Integrerad barnkonsekvens och tidig dialog”, att hanteras av en rad nämnder under november och december. Det dokumentet slår fast behovet av ett tydligt barnperspektiv i planeringen i tidigt skede, samt även dialog med barn.
* Bums skickar brev till alla stadsdelsnämnder om plastgräs och gummimattor. I september får vi svar och det visar att plastgräset är ett fortsatt dominerande inslag. Gårdarna är för små och slitaget blir för stort för att klara med naturligt gräs. Men att man på några håll förklarar att man har för avsikt att ta bort plastgräset successivt.
Bums höstseminarium blir ett föredrag i serien ”Hur byggs den goda staden” på ABF. ”Barnperspektivet i planeringen” är rubriken.
* I september besöker vi bomässan i Vallastaden i Linköping. Kritik mot för små bostadsgårdar och brokig arkitektur. Men intressant förskola i utkanten av området med tillgång till stora friytor. Alla privatbilar är här samlade i ett stort ovanjordsgarage, vilket gör att områdets inre gator är rätt bilfria och gatorna användbara för annat.
Förslag till motion att Stockholms arbetarkommuns möte den 26 september från Mälarhöjden-Axelsbergs socialdemokratiska förening: Hänsyn till barnens behov ska tas tidigt i planprocessen. (Tor Edsjö skrev den. Den besvarades så småningom med ”att arbete pågår”.)
* Debattartikel i Dagens Samhälle: ”Gröna gårdar i förskolan ger positiva hälsoaspekter” undertecknat av Boverket, Naturvårdsverket, länsstyrelser, kommuner och byggare.
Mobila förskolor! 50 bussar i Sverige varav 11 i Malmö. Drivs av Laeringsverkstedet, ett norskt företag. (En möjlighet att kompensera redan byggda förskolor med för små gårdar i Stockholm som inte går att förstora?)
* I september arrangerar Bums ett öppet möte i Gröndals bibliotek med Cecilia Boldemann: ”Plats för lek”. Bra innehåll om utemiljöns och rörelsens  betydelse, men inga politiker kom.
* I oktober arrangerar Café Blom ett seminarium om ”Barnperspektivet i planeringen” på ABF med bland annat utmärkta föredrag av Cecilia Boldeman och Susanne de Laval. Bums bidrar med bildspel om förskolegårdar där vi åter konstaterar att dessa är urusla och att ett stort problem är att byggrätter delas ut innan detaljplanerna görs.
Stockholms stadsbyggnads- och kulturborgarråd Roger Mogert får i november besök av Bums. Han instämmer i det mesta av vår kritik men hänvisar till Fokus Skärholmen som det nya. Stadsbyggnadsnämnden var inte alltid överens med exploateringsnämnden antyder han.  Dagarna efter försvinner han ur politiken.
* På vårt interna möte går Tor Edsjö igenom byggplaner/förtätningar i Liljeholmen/Hägersten utifrån vilken plats barnen får? Hans genomgång väcker viss förfäran. Förslag till artikel har nu skickats till DN. Olika kanaler att komma ut diskuteras. Hembygdsföreningar, andra tidningar med flera.

2018
* DN-artikel av Jessica Ritzén 10 januari: ”Förskolegårdar krymper i nya stadsdelar”. Helena Friman och Elisabeth Edsjö intervjuas under rundtur. Stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog intervjuas dagen efter under rubriken ”Nya krav ska förbättra förskolegårdar”. Elisabeth får in en kommentar den 25 jan. Jan Valeskog erbjuds att svara men säger att han ska återkomma ”när stadens funktionsprogram är färdigt”.
* Kerstin Wickman skriver artikel om plastgräs till Metro.
* Frågor för Bums under våren: Slakthusområdets täta plan – vilka aktionsgrupper finns? Möte med Barnombudsmannen? Plan över en ideal förskolegård? Vad händer på Södermalm när skolorna snuvas på mark? Lövholmens plan på remiss, gruppen i Gröndal försöker ordna möte med Valeskog och alla involverade byggare.
* Barnombudsmannen vill skapa ett ärende med underlag från Bums. FN:s barnkonvention – ”alla barn är lika mycket värda”- och Socialstyrelsens rekommendationer om ”trygga och jämlika uppväxtvillkor” kan vara utgångspunkter.
* Arwidssonstiftelsen – som arbetar för att utveckla och stärka samarbetet mellan stadsbyggnad, arkitektur, landskapsgestaltning, konst och humaniora – kontaktar Bums om träff.
* Kerstin skriver till Barnombudsmannen om bristerna i barns utemiljö – särskilt förskolegårdar och hur byggandet knaprar på alla grönområden och parker.
* I mars träffar vi Arwidssonstiftelsen, som under våren ska arrangera en konferens om barns utemiljö Bums erbjuds att delta
* Julia Ahldén från Bevara Årstaskogen kommer till vårt möte och berättar om kampen mot bebyggelse i Årstaskogen.
* Bums besöker byggherrar på Lövholmen (Skanska, Jernhusen/Abacus och JM) för att diskutera den höga exploateringen. Lärorika besök i rätt olika företag. De lyssnade artigt och tvingades titta på bildbandet om förskolegårdar. När det gäller den värdefulla marken på Lövholmen fanns ingen förståelse för att mer mark skulle kunna avsättas till parker eller större förskolegårdar.
Skanska pekar på de stora kostnaderna för att sanera marken efter Beckers. Jernhusen pekar på kostnaderna för Cementas flytt till Värtahamnen som måste klaras via markförsäljningen.
JM pekar på att de köpt sin del av marken – en del redan 1998 och ca 2005 den andra delen av Stadsmissionen – och att det finns en förväntan om exploatering som bestämmer priset. De kommer att tillämpa 10 kvm gård per barn enligt stadens riktlinjer.
* Gröndalsgruppen vill att Bums undertecknar en enkät till Stockholmspolitiker, vilket vi gör.
* Artikeln ”Den täta staden – ett hot mot barns hälsa” av Helena och Elisabeth publiceras i april i tidskriften Stadsbyggnad.
* Vårt bildspel om förskolegårdar visas på Södermalmsparkernas vänners årsmöte
* Yttrande från Bums om Telefonplan.
* På vårt möte i maj rapporterar Kerstin från Arwidsson Talks den 18 april. Helena berättar från mötet den 23 april med Rosa Danenberg, KTH, och Vivian Doumpa från Grekland och metoden ”The City at Eye Level for Kids”. Rapport också från möte med Karolina Keyser den 24 april om Slakthusområdet.
* 7 maj genomför Bums ett nytt seminarium om barns utemiljö på ABF, ”Plats för barnen i staden”. Föredrag av Louise Lindqvist Sassene, Anna Ellingsen, arkitekter Sweco, Lisa Lagerberg Netzell, förskolepedagog och högskolelärare.
* Yttranden från Bums över Lövholmen och Slakthusområdet etapp 1. Massutskick till politiker planeras. Boverket ska släppa kartläggning av landets skolgårdar och nämner ett nytt uppdrag om en vägledning för barns och ungas miljö inom- och utomhus vid skola och förskola.
* Namninsamling på Liljeholmstorget om förskolegårdar och 100 namn skickas till politiker. Kerstin om möte med Kemikalieinspektionen: ”Nu får det vara slut på plastgräset”.
* Kerstins artikel om kemikalier, ”I plastgräset växer inga blommor”, publiceras i Arkitektur. I SvD har Clarissa Kugelberg fått in en artikel om Enkäten till politiker: ”Chanser till lek för barn krymper i nya områden”, och 12 augusti skriver Elisabeth på DN.Åsikt om vikten av grönska för att vi ska klara det allt varmare klimatet.
* Clarissa deltar i ett seminarium i Uppsala inför ett seminarium om barns hälsa och städer.
* Upplands Bro vill ha ett seminarium om Bums arbete.
* Bums deltar i seminarium i Uppsala ”Barnen och den urbana normen”. Arr SLU och Uppsala universitet. Mycket givande!
* Artiklar på gång i tidskriften Utemiljö. Kerstin skriver om kemikalier till Miljömagasinet och försöker också med DN Debatt om tillverkarnas angrepp på Kemikaliecentrum.
* På Bums interna möte berättar Tor om barnens plats i dagens stadsplanering med exempel från Älvstaden i Göteborg, Nacka och Roslags Näsby/Täby. Extremt hög exploatering. Inga friliggande förskolor. Högt tryck framför allt där Stockholmsöverenskommelsen och Sverigeförhandlingen driver på med löften om tåg och tunnelbana. Tor skickar den 15 sept. ut rapporterna ”Planering för en varmare stad” och ”Kvadratmeter per barn” där man bland annat kan läsa om vilka höga temperaturer det blir med plastgräs och asfalt jämfört med gräs en varm dag.
* Tor får in en artikel om barns utemiljö i Hembygdsförbundets tidning Ledungen.
* I oktober är Veronica Hejdelind från Arwidssonstiftelsen vår gäst och berättar om stiftelsens verksamhet. Vi inbjuds att delta i förberedelserna för stiftelsens heldagskonferens i mars 2019.
* Vi beslutar att försöka mobilisera hembygdsföreningarna för gemensam verksamhet för barns utemiljö.
* Vi informerar Upplands Bro om Bums arbete. Bra diskussion och bra kontakter. Fullsatt.
* I november är Kerstin Bodström vår gäst. Hon är kulturgeograf som engagerat sig i barn utemiljö bl a i Slakthusområdet, Årstaberg, Årstafältet och Årstastråket. Tillsammans med Christina Olsson har hon skickat in synpunkter på planer i Årsta. Karin Schibbye och Tor har inlett ett arbete med Hembygdsförbundet för att hitta nyckelfaktorer för att granska planer vad gäller miljön för barn och unga.
* Bums hemsida är nu uppe, www.barnsutemiljo.com
* Tillsammans med Café Blom besöker vi Hagastaden som inleds med guidat besök i Röda bergsområdet. Hagastaden – hemskt, kallt och högt. Förskolegården ännu mer absurd än vi föreställt oss. Senare samma dag drar Tor en utförlig version av hans genomgång av utbyggnadsplaner i nya täta områden.
* Bums besöker borgarrådssekreterare Annika Borg på stadsbyggnadsroteln. Vänligt mottagande och inbjudan till fortsatta kontakter.

2019
25 jan. Vi beslutar att bygga upp en bildbank för att visa hur förskole- och skolgårdar ser ut. Både goda och dåliga exempel. Förberedelser med Arwidsstiftelsen om seminarium om plats för barn i våra storstäder. Studier har påbörjats av ett 20-tal nya stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Möte med Annika Borg på stadsbyggnadsroteln. Rapport från seminariet ”Bygga stad för ungas aktiviteter” den 24 januari, ordnat av Stockholms kulturförvaltning. Konkretion saknas. Oroande rapport från  Göteborg. Karin Ahlzén beskrev satsningen i Skärholmen som har många spännande inslag, bl a  fler barn i förskolan, öka kvinnors tillgång till det offentliga rummet. Markanvisningar utgår från ett fast pris och byggarna tävlar med kvaliteten. Från Malmö rapporterade Karin Book. Där vill man få barn och i synnerhet flickor att röra sig mer och ta gemensamma ytor i anspråk. Från Rotterdam rapporterade Denis Wiering, programchet för Strategi för unga, om lyckat arbete att förändra slum i centrum genom att stänga ner knarkkvarter och ta hand om ungdomar och rehabilitera dem.

15 febr. Artikel i ”Mitt i” om kv Häradsdomaren i Enskede där Helena är aktiv för att förhindra att barns lekyta bebyggs. Tor har hittat bra kvarter i Sollentuna och Sköndal med inte helt slutna kvarter och där förskolorna finns med i planeringen. Stadsbyggnadskontoret har bekräftat att kommunerna pressas med vite från staten om de inte bygger det överenskomna antalet lägenheter. Bitte rapporterade om motstånd på Södermalm mot att bygga i Hovings Malmgård och Malongenparken. Eva har skrivit om tillgänglighet och skolgårdar för Sisab: ”En skolgård för alla”. Diskuterades om svårigheter att ordna tillgänglighet kan leda till att kullar plattas ut.

29 mars. Möte med Sisab ledde till texten ”Vart tog grönskan vägen” av Kerstin W (finns på vår hemsida.) Seminariet ”Får barnen plats i framtidens städer” som ordnades ArkDes, Arwidssonstiftelsens och Bums m fl blev uppskattat. Särskilt konstprofessor Catharina Nolins och landskapsarkitekt Emlie Brunges bidrag. Bums har erbjudits plats för utställning på Vintervikens trädgårdar.

26 april. Vid Trekantens dag 18 maj och försommarmarknad vid Vinterviken 26 maj deltar Bums. Förslag till text att dela ut och en liten utställning för båda tillfällen godtogs. Kerstin W berättade om professor Ulf Olofsson på KTH som studerar hur plastgranulat kommer ut i luften och kan skada lungor m m. Vill gärna mäta halten vid förskolor med plastgräs och BUMS ska försöka hitta en lämplig förskola. BUMS hjälper Maria Nordström med frågor kring barnkonsekvensanalyser. Undersökningar visar att människor i förorterna sätter ”natur” först i sin miljö. Vi diskuterar möjligheterna att anmäla kommuner för att de inte uppfyller PBLs krav: ”tillräckligt stor yta som är lämplig för lek och utevistelse”.

10 maj. Diskuteras att förskolegårdar är en viktig del av förskolepersonalens arbetsmiljö. Möte med Sisab. Kontakter med Helena Bjarnegård om möte. Uppgifter för BUMS: kolla hur Malmö tillämpar sina normer för förskolegårdar, goda exempel i Stockholmstrakten, mobila förskolor, vad händer i Stockholms förvaltningar med barnkonsekvensanalyser.

10 juni. Möte i Vintervikens trädgårdar. Medborgarförslag från föräldrarna om förskolan Rosteriets usla gård utformas med hjälp av BUMS.  Åter diskussion om det orimliga i att skolpeng till de privata förskolorna inte förutsätter skolgård. Skylt om BUMS vid skördemarknaderna och erbjudande om diskussion med oss om dåliga förskolegårdar. Clarissa ska leda en workshop om förskolegårdar i Jönköping, Elisabeth ska delta i en paneldebatt ordnad av Hyresgästernas riksförbund. Dan tackas för sina insatser för hemsidan, som fyller en funktion för att informera omvärlden men också som vårt arkiv.

29 aug. Planering för höstmarknaden i Vinterviken som kan bli ett tillfälle för samtal med föräldrar. Bums ansluter sig till uppropet ”Ett växande Stockholm behöver sina parker. Sätt stopp för våra politikers parkexploatering”. Kerstin W ska bjuda in professor Ulf Olofsson samt parkförvaltning för diskussion om plastgräsets inverkan på luft och vatten.

27 sep. BUMS inbjudet till WSP för att berätta om sitt arbete. Vi ska där ta upp att stora beslutade bostadsbyggnadsprojekt har oacceptabla lösningar för barns utemiljö. Medborgarförslaget om Rosteriet avvisas direkt av lokalstrategen vid stadsdelsförvaltningen: ”det är inte ett medborgarförslag”, men Bums ger sig inte. Politikerna i stadsdelsnämnden håller med om kritiken, men säger sig inte kunna göra något. Senare kommer några av politikerna till platsen för syn. Inte ens ett blygsamt förslag till vidgning av gården går igenom. Förskolegårdsresearch på cykel i Gröndal. Noterades att förändringar pågår som utgör ett hot mot fina gårdar, kuperad naturmark planas ut och föres med plastgräs och gummimattor. Samrådsyttrande över förslag till bebyggelse i N Djurgårdsstaden nämner bl a att det krävs mer plats för barn och parker. Bitte har bidragit med text.

11 okt. Ur- och skurförskolor på Lidingö presenteras av Kerstin B. ”Välfungerande, barn som lever sin tid utomhus i fulltids dialog med naturen”. Helena ska kontakta Telestaden om deras planer i Farsta. Förutom Rosteriet har nu föräldrar i Björnlandets förskola i N Djurgårdsstaden bett om hjälp med ett medborgarförslag om vidgning av gården och föräldrar i Tantolundens förskola om hjälp med en farlig stenmur. Byggmästarens illustrationer till bebyggelse på Häradsdomaren ger falsk information vilket har blivit vanligt vid presentation av nya byggprojekt.  En upplysningsuppgift för BUMS.

1 nov. Mariana Vodovosoff, trädgårdsmästare i Haninge på besök och blev medlem i BUMS. Möten med föräldrar på olika förskolor, med WSP och med riksarkitekten inbokade. Bums beslutar att delta i samrådsmöte om Slakthusområdet den 6 nov och möte om Telestaden den 7 och 12 nov. Redovisning av Christina för Malmös policy för förskolegårdar. Bengt beskriver förtätningsplaner i Spånga och begär en områdesplan. Maria Nordström fortsätter med arbetet om barnkonsekvensanalyser. Diskuterades det märkliga i att byggherrarna själv ska stå för analyserna.

13 dec. Ylva Mårtens gästade Bums och berättade om sitt arbete med att intervjua barnen. Uppskattat. BUMS har skickat in synpunkter på Slakthuset etapp 1 och Telestaden. Rosteriet och medborgarförslaget kommer upp på stadsdelsnämnden den 19 dec. Rapport från möte med riksarkitekten utsänt från Bengt.

2020
3 ordinarie möten hölls i början på året på ABF. Därefter möts vi utomhus, eller i andra lokaler på grund av Coronaepidemin.

24 jan. Bums har svarat ja till att delta i länsstyrelse konferens i Jönköping för plan- och bygglovsarkitekter i april. (Konferensen skjuts sedan upp p g a Coronan och utförs på ZOOM under våren 2021.) Ett funktionsprogram för förskolans utemiljöer har antagits av Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd. Detaljerat men upptar många icke-obligatoriska punkter samt saknar den kritiska uppgiften om storlek på gården. Dessutom borde programmet komma in tidigare i planeringen. Programmet har inte påverkat den bristfälliga planeringen av Slakthusområdets förskolor.

14 febr. Marianas gick igenom lekplatsplan för Haninge kommun. Lekplatsplanen är ett planeringsunderlag för att Haninge ska kunna sköta, bygga om och bygga nya lekplatser på ett hållbart sätt. Förslaget om utvidgning av gården i förskolan Rosteriet avslogs i stadsdelsnämnden. Men två ledamöter (M och C) besöker gården tillsammans med förälder, personal om Bums-medlemmar och ser en enkel utvidgning genom att införliva helt oanvända ytor med gården. Inte heller detta går igenom. Medlemmar av BUMS studerar Fruktparken vid Trekanten två timmar varje dag under vecka. Hård drill. Dåligt med fri lek. Tor fortsätter med undersökning av skolpengen och hur dess konstruktion påverkar utemiljön. Sisab har svarat på ett antal kritiska frågor.

6 mars. Besök av Melika Coskun som vill veta mer om vårt arbete (återkommer senare i Riskful Play). Fredrik Holmgren berättar om funktionsprogram för förskolan utemiljöer för Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd och som han varit projektledare för. (se anteckningar från 24 jan ovan). Barnombudsmannen har bjudits in till 24 april av Rebecka. Tor berättade om sina kontakter med Sisab. Alla förskolor får skolpeng (130 000–157 000 kr/barn och år) oavsett kvalitet på utemiljön. Detta betyder att en privat (eller kommunal) förskola inte har något incitament att öka ytan på eller förbättra miljön på en gård. Alltså ett allvarligt systemfel. I projekteringsanvisningen för en förskolegård som byggs i Sisabs regi finns bindande bestämmelser som gör det svårt att uppfylla Boverkets råd för utformning. Framkomligheten för stora maskiner prioriteras. Vi ska ta kontakt med förvaltare och höra hur landskapsarkitekter följer anvisningarn. Whites research lab har studerat hur förskolegårdarnas friyta förhåller sig till mängden naturligt material. Var finns brytpunkten för när gräs och andra naturliga material kan användas utan att slitaget blir för stor. Brytpunkten tycks ligga kring 20 kvm för barn för att det överhuvudtaget ska finnas något naturligt material på gården.

28 aug. Möte i Vintervikens trädgårdscafé, det första efter Coronans utbrytt och restriktionerna från Folkhälsomyndigheten. Bitte vill att vi tar oss an de stora problem som skolorna på Södermalm har med dig tillgång till skolgårdar och bollplaner. Omvandling av lekytor till finparker oh gräsmattor. Möjligheten att orda ett offentligt möte i Färgfabriken kvarstår troligen till i vår.

11 sept. Besök på två förskolor i Bredäng. En drastisk illustration av en förskola (Kåsan i Ur och skur AB) med en gård med stenar och träd,  grus, jord och vattenpölar och en annan angränsade kommunal förskola där den lilla  gården uppdelad med stängsel och marken belagd med plastgräs. Se rapport av Tor Edsjö på BUMS hemsida?)

18 sept. Möte i trädgård i Slakthusområdet. Planförslaget till Slakthusområdet rullar på utan hänsyn till vår kritik i förra omgången. Helena och Kerstin B skicka in våra synpunkter även till granskningen och sammanfattar kritiken till en artikel. Helena försöker ordna ett möte med Daniel Bergling som forskar i barns fysiska aktivitet. Stockholmstidningen har fått en artikel om BUMS som Dan författat. Arkitekten har skrivit en artikel ”Mindre ytor för barn i Frihamnen som Bums har skrivit ett svar på. Diskussion om hur vi ska nå olika målgrupper bäst. Protesterna mot Häradsdomaren i Enskede har inte lett till några ändringar av förslaget, men motståndet fortsätter – riksintresse? BUMS remissinstans för motion om Stockholms förskolegårdar.

25 sept. Kerstin m fl har skickat synpunkter på granskningshandling för Årstafältet etapp 2 Norra.

29 okt. möte med förskoleteamet. Förskoleteamet är en del Lärarförbundet. Vi var eniga om en rad problem och orsakerna till dem. De höga exploateringstalen gör att barnen sätts på undantag. 54% av Stockholms alla förskolor är kommunala, resten privat. Det enda centrala dokument som finns i Stockholm om förskolegårdar har gjorts på miljöförvaltningen. Anger inget om kvadratmeter. Även två andra centrala dokument nämndes. Se nedan.

Förskoleteamet kämpar för att det ska finnas funktionsprogram liknande det i Enskede–Årsta–Vantörs i alla stadsdelsförvaltningar och att de ska vara likvärdiga. Problem med samrådsmöten och medborgarnas inflytande diskuterades liksom nödvändigheten av att staden återtar stadsplaneringsinitiativet. Förskolorna håller på att bli alldeles för stora och det gäller även barngrupperna. På Årstafältet kommer det nästan uteslutande att byggas utsläppsgårdar. Där planeras en s. k. innovationsförskola med 16 förskoleavdelningar, vilket innebär ca 250 barn. Trots den stora opinion som funnits mot planeringen kommer några förskolegårdar hamna på tak och inte på marken!

(Inför mötet ställde BUMS samman följande frågor som väl sammanfattar vad som var viktigt för oss:
”Förskolegårdens betydelse, har vi samma uppfattning?

  • Hälsa, utveckling, miljö och natur, särskilt viktigt för ömtåliga barn…. Tillräcklig yta en förutsättning, men det räcker inte…
  • Markbehandling. Natur, gräs, grus, jord eller plastgräs och gummigranulat? (Kerstin W)
  • Läroplanens innehåll och betydelse? Skol- och förskolegården som ett viktigt rum för lärande.
  • Hur nå förskolepersonal (pedagoger och övriga)? Gården som arbetsmiljö, utrymme för verksamhetsutveckling. Förskolepersonalens inflytande?
  • Vad ingår i förskolepersonalens utbildning?
  • Hur nå föräldrar? Våra erfarenheter från Liljeholmen och Östermalm
  • Hur påverka stadsdelsnämnder (-förvaltningar). Våra erfarenheter från Liljeholmen och Östermalm
  • Skolpengens inflytande… Kostnaden för underhåll av skolgården (Tor)
  • Betänkande ”En mer likvärdig skola” SOU 2020:28. Remissvar in senast den 30 nov 2020.  Den tar överhuvudtaget inte upp frågan om gården. Ett remissvar behövs som tar upp detta. Varför? En bra gård eller ingen gård alls innebär en kolossal skillnad i värde, i synnerhet för förskoleklasserna…Och skolpengen vars storlek inte påverkas av om det finns skolgård eller ej. Orättvist, olikvärdigt…
  • Gemensamma satsningar? Möten, debattartiklar, uppvaktningar?

12 nov. Slakthusområdet. Bums yttrande har fått stort utrymme i granskningsutlåtandet men beslutet innebär ingen åtgärd eller förändring.

1 dec. Brev till Statsrådet Anna Ekstrand med anledning av betänkandet ”En mer likvärdig skola” att förskolegårdar är en förlustaffär för privata förskolor och leder till att de inte har något intresse för att anlägga gårdar. Därför bör reglerna för skolpengen ändras. Den 28 december svar från Anna Ekstrands sekreterare att ”departementet har läst ditt brev och tagit del av dina synpunkter.”

16 dec. Inbjudan till BUMS att skriv artikel till Arkitektur.

17 dec. Bums medverkar i arkitekternas julkalender via zoom. En bildvisning på 10 min.

2021
Årets inledning präglades av Coronan. Vi träffades 11 gånger detta år. De tre första gångerna på zoom, dessutom ett möte i maj på zoom.
Ämnen, remissvar, rapporter, artiklar m m (ej i kronologisk ordning):

  • Vinstdrivande koncerners skolor, förskolor och gårdar. Skolpengens inverkan på kvaliteten m m.
  • Sammanställa exempel på bra och dåliga förskole- och skolgårdar.
  • Stora förskolor och skolor, SISAB typskolor. Vad får det för konsekvenser för barnen? Möte med SISAB
  • Diskussion om seminarium om Lek.
  • Planer för seminarium om Lövholmen ”Vilken stad vill jag leva i”
  • Stämma staden för brott mot barnkonventionen?
  • Bilda förening eller ej. Svaret blev nej för närvarande
  • Artikel i Arkitektur: ”Barnens livsluft offras i den täta staden”
  • Svar på remiss av ”Motion om en stadsövergripande strategi samt framtagande av en konceptbyggnad för parklekar”. (V) 
  • Försök att intresse föräldratidskrifter för artikel av BUMS om förskolegårdar och barns hälsa
  • Bums medverkar i videokonferens med planerare m fl i Jönköpings län 17 april
  • Artikel i Arkitektur, ”Täta höghusstäder- gör om, gör rätt”  (Tor Edsjö, Tomas Lewan och Thorbjörn Andersson, arkitekter).
  • Synpunkter från BUMS på planerna för ny byggnad för Midsommarkransens grundskola. Publicerade i Bättre stadsdel. 2021
  • BUMS medverkar i ett möte om Lövholmen med den socialdemokratiska föreningen i Gröndal
  • Artikel tillsammans med Riskful Play m fl ”Stoppa massavrivning av lekplatser”, SvD 21-02-14
  • Bevakning av farliga material på förskolegårdar med bl. a. frågor till SISAB. Ev samarbete med professor på KTH vad gäller mätning av utsläpp av partiklar i luften
  • Synpunkter på Slakthusområdet etapp 1. Träff med Riskful Play.
  • Svar på frågor från föräldrar, personal m fl om dåliga skolgårdar
  • Möte i Ultuna i Uppsala med studiebesök. ”Nedslag i verkligheten. Ordnat av BUB
  • Synpunkter på Boverkets PM ”Önskemål om utökat bemyndigande att meddela föreskrifter för friytor för lek och utevistelse vid skolor, förskolor, fritidshem och annan jämförlig verksamhet”. Dnr Fi 2021/01561. Även en artikel i Arkitekten med synpunkterna.
  • Överklagan av beslut ang Marievik i samarbete med Södermalmsparkens vänner. Gick vidare till Mark- och miljööverdomstolen i dec 2021