Om BUMS

Barnen är de stora förlorarna i dagens stadsplanering

90 procent av alla stockholmsbarn i åldrarna 1–6 år tillbringar största delen av sin vakna tid i förskolan. Där läggs grunden till deras kommande fysiska och psykiska hälsa.
En grundförutsättning för att barnen ska utvecklas bra är deras fria lek utomhus. Stockholm och Sverige har varit känt i hela världen för vackra och genomtänkta satsningar på barns grundläggande lek- och rörelsebehov.

Hur är det idag? Frågan oroar och engagerar, det är larmläge.
En allt mer omfattande svensk och internationell forskning visar hur viktig utomhusleken är för barns fysiska och psykiska hälsa, för deras sociala träning, koncentration och inlärningsförmåga. Det står också klart att tillgång till utrymme som uppmuntrar till rörelse motverkar framtida benskörhet, fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

Boverket rekommenderar gårdar med 30–40 kvadratmeter markyta per barn för tillgång till solbelysning och utelek i olika åldrar. Gården bör dessutom placeras i direkt anslutning till skolbyggnaderna. Men det är endast en vägledning. Den har inte kunnat hålla stånd mot exploateringstrycket och den rådande normen – ”att bygga tät stad”. Förskolor i nya och planerade bostadskvarter i Stockholm ligger ofta i bottenvåningen på höga hus i slutna kvarter. En stor del av gården ligger i slagskugga. Det är små gårdar som ofta ska delas med de boende. Detta innebär störningar och konflikter med dem som bor runt gården.

Barngrupperna hänvisas till närliggande allmänna parker, men parkerna klarar inte den ökade användningen utan slits ned. Minsta störning i personalsituationen leder till att barnen inte kommer ut alls. Även när det gäller friliggande förskolor är gårdarna ofta för små och saknar viktiga kvaliteter.
Grundskolornas gårdar krymper. Ibland saknar skolorna helt friytor där barnen kan leka och röra sig. Nya skolor helt utan skolgård får öppnas.

Ta gärna kontakt med oss!

Elisabeth Edsjö, arkitekt: elisabeth.edsjo@bostadslaget.se
Helena Friman, stockholmshistoriker: hfriman@telia.com

Övriga medlemmar i Bums är:
Eva Björklund, arkitekt
Ingela Blomberg, arkitekt
Kerstin Bodström, kulturgeograf
Jacqueline Cederström, psykolog
Tor Edsjö, arkitekt
Bengt Etzler, arkitekt
Annette Fahlsten, konstnär
Dan Gordan, skribent
Clarissa Kugelberg, kulturantropolog
Bitte Liberg, lärare
Christina Ohlsson, landskapsarkitekt
Karin Schibbye, landskapsarkitekt
Rebecka Tarschys, journalist
Kerstin Wickman, designhistoriker

Du kan också maila oss genom att fylla i och skicka in formuläret under fliken ”Kontakt”.

 

Bums – vad vi gjort sedan starten

Bums-gruppen uppstod våren 2016 inom Café Blom, en studiegrupp som diskuterar stadsbyggnadsfrågor. Vi hade insett att barnbarnens utemiljöer i staden radikalt försämrats och Elisabeth Andersson artikelserie i SvD hade beskrivit konsekvenserna av förtätningen. Det är barnen som drabbas värst.
Vi har sedan dess ordnat symposier, inbjudit in forskare, skrivit debattartiklar, gjort skrivelser, kontaktat politiker, deltagit i konferenser om detta område. Förhoppningen är att framtidens barn ska få bättre utemiljöer.
En ström av rapporter understryker att barns utveckling, både fysiskt och psykiskt, är beroende av deras möjligheter till att röra sig utomhus.

2014
* Elisabet Anderssons artikel Ska det vara så svårt att ge plats för dagisbarnen?” SvD 14 06 11. Begreppet ”utsläppsgård” diskuteras.

2015
* Avsaknaden av barnperspektiv i dagens stadsplanering diskuteras i Café Blom.
Delar av gruppen besöker två förskolor vid Tessinparken i sedan länge byggd miljö: Den ena utan egen utomhusyta med dagliga besök i Djurgårdsparken, den andra med eget utrymme, men så torftigt planterat till förmån för personalens överblick, utan möjligheter att gömma sig. De vuxnas övervakande prioriteras. Helenas granskning av planerna för två förskolor i Hammarby Sjöstad, Påsen och Godsvagnen. De 70 barn som släpps ut mellan husen får knappast några 2800 kvm att leka på – apropå att 40 kvm per barn rekommenderas.
I PBL ”om obebyggd tomt” kap.9, heter det att ”till byggnadsverk ska finnas tillräcklig friyta”. Friytan bör vara rymlig, gå att ordna i varierande terräng och vegetationsförhållanden, ha goda sol och skuggförhållanden.”
* Café Blom på besök i Hornsberg. Tätt som de tätaste delarna av innerstan, få parker och små utrymmen för barn.

2016
* 8 april har vi d-et första särskilda mötet om barns utemiljö. Mötet beslutar att bjuda in sakkunskap till ett mindre seminarium redan i maj för att till hösten anordna ett större seminarium i ämnet.
* En vecka senare intervjuar några i gruppen personer med kunskap i frågor som rör barns utemiljö idag: forskare, planerare, landskapsarkitekter etc. Alla som kontaktats är positiva, har starkt engagemang och är oroade över utvecklingen. Många möten och konferenser anordnas redan. Frågan är, kan vi åstadkomma något som för frågan framåt? En nyckel kan vara att få med föräldrar och personal.
Ett program klart för ABF-seminariet ”Finns det plats för barn i Stockholm?” Arrangeras av barns utemiljö-gruppen i Café Blom tillsammans med Stockholms Arkitektförening och ABF. Helena Friman är sammankallande för arbetsgruppen. 31 oktober genomförs seminariet, som blir välbesökt och lyckat.
* Uppvaktningar av tjänstemän, politiker och byggherrar diskuteras.

2017
* Vi blir en studiecirkel och beslutar oss för att heta Bums, Barns utemiljö i Stockholm. (Ändras hösten 2018 till Barns utemiljö i staden. Plastgräs och underlaget för ”gräset” som består av malda gamla bildäck kommer upp på vår agenda.
* På mötet i mars görs en genomgång av en mängd olika förskolegårdar med mycket låg kvalitet.
* I april intervjuas Helena Friman och Elisabeth Edsjö för två Mitt-i-tidningar om brister i barns utemiljö i bostadsbyggnadsplaner. Frågan om att göra Bums synligt med en egen hemsida kommer upp.
* Exempel på förskolegårdar som vi arbetar med: Marievik, Kvarteret Eden i Hornsberg, Årstafältet, kvarteret Persikan på Söder, Slakthusområdet, Primus på Lilla Essingen
I maj har vi möten både med Kemikaliecentrum och stadsträdgårdsmästaren, Elizabeth Rosenquist Saidac.
* Träff med Sara Lagerros vid Östermalms stadsdelsförvaltning som har i uppdrag att utveckla gårdar/utelekmiljöer på sju förskolor. Underförstått är att utrymmet per barn får vara högst 10 kvm. Tillsamman med bland annat Lisa Klingvall har hon i uppdrag att jobba med lekvärdesfaktorer. Uppdraget vilar. Däremot kommer dokumentet, som nätverket Staden i Ögonhöjd har arbetat med och som heter ”Integrerad barnkonsekvens och tidig dialog”, att hanteras av en rad nämnder under november och december. Det dokumentet slår fast behovet av ett tydligt barnperspektiv i planeringen i tidigt skede, samt även dialog med barn.
* Bums skickar brev till alla stadsdelsnämnder om plastgräs och gummimattor. I september får vi svar och det visar att plastgräset är ett fortsatt dominerande inslag. Gårdarna är för små och slitaget blir för stort för att klara med naturligt gräs. Men att man på några håll förklarar att man har för avsikt att ta bort plastgräset successivt.
Bums höstseminarium blir ett föredrag i serien ”Hur byggs den goda staden” på ABF. ”Barnperspektivet i planeringen” är rubriken.
* I september besöker vi bomässan i Vallastaden i Linköping. Kritik mot för små bostadsgårdar och brokig arkitektur. Men intressant förskola i utkanten av området med tillgång till stora friytor. Alla privatbilar är här samlade i ett stort ovanjordsgarage, vilket gör att områdets inre gator är rätt bilfria och gatorna användbara för annat.
Förslag till motion att Stockholms arbetarkommuns möte den 26 september från Mälarhöjden-Axelsbergs socialdemokratiska förening: Hänsyn till barnens behov ska tas tidigt i planprocessen. (Tor Edsjö skrev den. Den besvarades så småningom med ”att arbete pågår”.)
* Debattartikel i Dagens Samhälle: ”Gröna gårdar i förskolan ger positiva hälsoaspekter” undertecknat av Boverket, Naturvårdsverket, länsstyrelser, kommuner och byggare.
Mobila förskolor! 50 bussar i Sverige varav 11 i Malmö. Drivs av Laeringsverkstedet, ett norskt företag. (En möjlighet att kompensera redan byggda förskolor med för små gårdar i Stockholm som inte går att förstora?)
* I september arrangerar Bums ett öppet möte i Gröndals bibliotek med Cecilia Boldemann: ”Plats för lek”. Bra innehåll om utemiljöns och rörelsens  betydelse, men inga politiker kom.
* I oktober arrangerar Café Blom ett seminarium om ”Barnperspektivet i planeringen” på ABF med bland annat utmärkta föredrag av Cecilia Boldeman och Susanne de Laval. Bums bidrar med bildspel om förskolegårdar där vi åter konstaterar att dessa är urusla och att ett stort problem är att byggrätter delas ut innan detaljplanerna görs.
Stockholms stadsbyggnads- och kulturborgarråd Roger Mogert får i november besök av Bums. Han instämmer i det mesta av vår kritik men hänvisar till Fokus Skärholmen som det nya. Stadsbyggnadsnämnden var inte alltid överens med exploateringsnämnden antyder han.  Dagarna efter försvinner han ur politiken.
* På vårt interna möte går Tor Edsjö igenom byggplaner/förtätningar i Liljeholmen/Hägersten utifrån vilken plats barnen får? Hans genomgång väcker viss förfäran. Förslag till artikel har nu skickats till DN. Olika kanaler att komma ut diskuteras. Hembygdsföreningar, andra tidningar med flera.

2018
* DN-artikel av Jessica Ritzén 10 januari: ”Förskolegårdar krymper i nya stadsdelar”. Helena Friman och Elisabeth Edsjö intervjuas under rundtur. Stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog intervjuas dagen efter under rubriken ”Nya krav ska förbättra förskolegårdar”. Elisabeth får in en kommentar den 25 jan. Jan Valeskog erbjuds att svara men säger att han ska återkomma ”när stadens funktionsprogram är färdigt”.
* Kerstin Wickman skriver artikel om plastgräs till Metro.
* Frågor för Bums under våren: Slakthusområdets täta plan – vilka aktionsgrupper finns? Möte med Barnombudsmannen? Plan över en ideal förskolegård? Vad händer på Södermalm när skolorna snuvas på mark? Lövholmens plan på remiss, gruppen i Gröndal försöker ordna möte med Valeskog och alla involverade byggare.
* Barnombudsmannen vill skapa ett ärende med underlag från Bums. FN:s barnkonvention – ”alla barn är lika mycket värda”- och Socialstyrelsens rekommendationer om ”trygga och jämlika uppväxtvillkor” kan vara utgångspunkter.
* Arwidssonstiftelsen – som arbetar för att utveckla och stärka samarbetet mellan stadsbyggnad, arkitektur, landskapsgestaltning, konst och humaniora – kontaktar Bums om träff.
* Kerstin skriver till Barnombudsmannen om bristerna i barns utemiljö – särskilt förskolegårdar och hur byggandet knaprar på alla grönområden och parker.
* I mars träffar vi Arwidssonstiftelsen, som under våren ska arrangera en konferens om barns utemiljö Bums erbjuds att delta
* Julia Ahldén från Bevara Årstaskogen kommer till vårt möte och berättar om kampen mot bebyggelse i Årstaskogen.
* Bums besöker byggherrar på Lövholmen (Skanska, Jernhusen/Abacus och JM) för att diskutera den höga exploateringen. Lärorika besök i rätt olika företag. De lyssnade artigt och tvingades titta på bildbandet om förskolegårdar. När det gäller den värdefulla marken på Lövholmen fanns ingen förståelse för att mer mark skulle kunna avsättas till parker eller större förskolegårdar.
Skanska pekar på de stora kostnaderna för att sanera marken efter Beckers. Jernhusen pekar på kostnaderna för Cementas flytt till Värtahamnen som måste klaras via markförsäljningen.
JM pekar på att de köpt sin del av marken – en del redan 1998 och ca 2005 den andra delen av Stadsmissionen – och att det finns en förväntan om exploatering som bestämmer priset. De kommer att tillämpa 10 kvm gård per barn enligt stadens riktlinjer.
* Gröndalsgruppen vill att Bums undertecknar en enkät till Stockholmspolitiker, vilket vi gör.
* Artikeln ”Den täta staden – ett hot mot barns hälsa” av Helena och Elisabeth publiceras i april i tidskriften Stadsbyggnad.
* Vårt bildspel om förskolegårdar visas på Södermalmsparkernas vänners årsmöte
* Yttrande från Bums om Telefonplan.
* På vårt möte i maj rapporterar Kerstin från Arwidsson Talks den 18 april. Helena berättar från mötet den 23 april med Rosa Danenberg, KTH, och Vivian Doumpa från Grekland och metoden ”The City at Eye Level for Kids”. Rapport också från möte med Karolina Keyser den 24 april om Slakthusområdet.
* 7 maj genomför Bums ett nytt seminarium om barns utemiljö på ABF, ”Plats för barnen i staden”. Föredrag av Louise Lindqvist Sassene, Anna Ellingsen, arkitekter Sweco, Lisa Lagerberg Netzell, förskolepedagog och högskolelärare.
* Yttranden från Bums över Lövholmen och Slakthusområdet etapp 1. Massutskick till politiker planeras. Boverket ska släppa kartläggning av landets skolgårdar och nämner ett nytt uppdrag om en vägledning för barns och ungas miljö inom- och utomhus vid skola och förskola.
* Namninsamling på Liljeholmstorget om förskolegårdar och 100 namn skickas till politiker. Kerstin om möte med Kemikalieinspektionen: ”Nu får det vara slut på plastgräset”.
* Kerstins artikel om kemikalier, ”I plastgräset växer inga blommor”, publiceras i Arkitektur. I SvD har Clarissa Kugelberg fått in en artikel om Enkäten till politiker: ”Chanser till lek för barn krymper i nya områden”, och 12 augusti skriver Elisabeth på DN.Åsikt om vikten av grönska för att vi ska klara det allt varmare klimatet.
* Clarissa deltar i ett seminarium i Uppsala inför ett seminarium om barns hälsa och städer.
* Upplands Bro vill ha ett seminarium om Bums arbete.
* Bums deltar i seminarium i Uppsala ”Barnen och den urbana normen”. Arr SLU och Uppsala universitet. Mycket givande!
* Artiklar på gång i tidskriften Utemiljö. Kerstin skriver om kemikalier till Miljömagasinet och försöker också med DN Debatt om tillverkarnas angrepp på Kemikaliecentrum.
* På Bums interna möte berättar Tor om barnens plats i dagens stadsplanering med exempel från Älvstaden i Göteborg, Nacka och Roslags Näsby/Täby. Extremt hög exploatering. Inga friliggande förskolor. Högt tryck framför allt där Stockholmsöverenskommelsen och Sverigeförhandlingen driver på med löften om tåg och tunnelbana. Tor skickar den 15 sept. ut rapporterna ”Planering för en varmare stad” och ”Kvadratmeter per barn” där man bland annat kan läsa om vilka höga temperaturer det blir med plastgräs och asfalt jämfört med gräs en varm dag.
* Tor får in en artikel om barns utemiljö i Hembygdsförbundets tidning Ledungen.
* I oktober är Veronica Hejdelind från Arwidssonstiftelsen vår gäst och berättar om stiftelsens verksamhet. Vi inbjuds att delta i förberedelserna för stiftelsens heldagskonferens i mars 2019.
* Vi beslutar att försöka mobilisera hembygdsföreningarna för gemensam verksamhet för barns utemiljö.
* Vi informerar Upplands Bro om Bums arbete. Bra diskussion och bra kontakter. Fullsatt.
* I november är Kerstin Bodström vår gäst. Hon är kulturgeograf som engagerat sig i barn utemiljö bl a i Slakthusområdet, Årstaberg, Årstafältet och Årstastråket. Tillsammans med Christina Olsson har hon skickat in synpunkter på planer i Årsta. Karin Schibbye och Tor har inlett ett arbete med Hembygdsförbundet för att hitta nyckelfaktorer för att granska planer vad gäller miljön för barn och unga.
* Bums hemsida är nu uppe, www.barnsutemiljo.com
* Tillsammans med Café Blom besöker vi Hagastaden som inleds med guidat besök i Röda bergsområdet. Hagastaden – hemskt, kallt och högt. Förskolegården ännu mer absurd än vi föreställt oss. Senare samma dag drar Tor en utförlig version av hans genomgång av utbyggnadsplaner i nya täta områden.
* Bums besöker borgarrådssekreterare Annika Borg på stadsbyggnadsroteln. Vänligt mottagande och inbjudan till fortsatta kontakter.