Friskolor saknar tvingande regler för utemiljöer. De får full skolpeng oberoende av om de har skolgård eller inte – och oberoende av dess kvalitet om den finns. Detta är bara ett av många skäl till att skolgårdarna i de nya stadsdelarna krymper allt mer, skriver Tor Edsjö i en artikel i Arkitektur, https://arkitektur.se/debatt/barn-har-ratt-till-skolgard/
Om planförslaget för Liljeholmens centrum genomförs innebär det en mycket stor försämring för barn och unga i Liljeholmen, Årstadal och Gröndal. Det skriver Tor Edsjö och Clarissa Kugelberg för BUMS i ett yttrande över förslag till detaljplan som kommer påverka grönytorna – och göra området skuggigt – invid Trekanten nedanför Liljeholmens centrum.
Läs deras yttrande till Stadsbyggnadskontoret här eller i nättidningen Bättre Stadsdel.
Den landstäckande trenden med avveckling av lekplatser för barn är osund och kontraproduktiv och kommer att leda till oönskade konsekvenser för samhället. Det skriver Bums med flera debattörer i ett inlägg i Svenska Dagbladet.
Nya förskolor förläggs inte bara till trånga, mörka innegårdar (ex. Marievik) utan vi ser även att befintliga välfungerande förskolor får ge plats för nya stora förskolor utan att gårdens storlek utökas och att mindre förskolor läggs ner. Som Trekantens förskola i Liljeholmen – med två välfungerande avdelningar – som nu ska läggas ner.
Bums protesterar mot detta i en skrivelse till ledamöterna i Hägersten–Älvsjö stadsdelsförvaltning. Till skrivelsen har Clarissa Kugelberg i Bums bifogat en fördjupande bakgrund där hon även uppmärksammar Sisabs koncept för nybyggda förskolor – med upp till 144 barn i samma byggnad och avsevärt krympande yta per barn.
Barn tar plats och de ska få ta plats. De behöver utrymme att pröva sina kroppar, sitt mod och sina sociala förmågor, skriver Kristina Kratz, Cecilia Herrström, Maria Ljuslin (alla V) i en motion till Stockholms fullmäktige. BUMS har av kommunstyrelsen ombetts att vara remissinstans. Vi håller förstås med men kompletterar och fördjupar också.
Läs vårt svar här, författat av Elisabeth Edsjö, Helena Friman, Kerstin Bodström och Kerstin Wickman.
Planen för Marievik i Liljeholmen kan ses som ett lågvattenmärke, skriver arkitekterna Tomas Lewan, Thorbjörn Andersson och Tor Edsjö, den senare aktiv medlem i Bums. Läs deras artikel i Arkitektur här.
Även Clarissa Kugelberg och Karin Schibbye, båda Bums, argumenterar mot planen i ett öppet brev till kommunfullmäktige. Karin Schibbye och Tor Edsjö har också ställt samman planerna för sex aktuella byggprojekt vid Liljeholmen.
Stockholmstidningen är en gratistidning om stadsomvandling. Det tredje
numret handlar om barn och ungas rörelser i staden, och om
deras roll i stadsomvandlingen. Och Bums intervjuades. Läs hela tidningen här!
Tor Edsjö, arkitekt och medlem i Bums, har analyserat två förskolegårdar i Bredäng i södra Stockholm. Den ena förskolan är byggd på 70-talet, den andra är av färskt datum. Gårdarna som ligger intill varandra visar hur mycket mindre yta barnen idag får att leka på och hur frikostig man har blivit med plastgräset!
Läs hans redogörelse med kommentarer här:
Bara två stadsdelar i Stockholm lever upp till Boverkets rekommendationer om tillräcklig lekyta utomhus och ju större gård förskolan hade – desto mer rörde barnen på sig. Att det finns ett klart samband mellan utemiljö och fysisk aktivitet visar flera vetenskapliga studier. Det framgår av en serie artiklar i tidningen Mitt i:s kartläggning. Läs dem här! (Scrolla ner till Andra artiklar och dokument om förskolegårdar).
I ett tackbrev till tidningens redaktion tar BUMS-medlemmen Kerstin Wickman också upp det ymniga användandet av plastgräs på förskolegårdarna.
Idag tillbringar 90 procent av stockholmsbarn upp till sju år det mesta av sin vakna tid i förskolor. För hundra år sedan, kring sekelskiftet 1900 fanns det 30 000 barn under sju år i Stockholm. Men det fanns ingen barnomsorg.
Vad gjorde barnen då när föräldrarna arbetade? Vem tog hand om dem?
Helena Friman är Stockholmshistoriker och aktiv medlem i BUMS, och försöker här svara på den frågan.
